AI och datakvalitet
Hur statistikens kvalitetskrav möter EU:s AI-förordning
EU:s AI-förordning (AI Act) trädde i kraft den 1 augusti 2024 och gäller i hela EU. Förordningen införs stegvis och påverkar redan idag kommuner och andra offentliga verksamheter.
Tidslinje i korthet:
Från februari 2025: Förbud mot oacceptabla AI-tillämpningar, såsom sociala poängsystem och vissa former av realtidsövervakning som kränker personlig integritet.
Från augusti 2025: Krav på transparens för AI-system som interagerar direkt med människor (t.ex. chattbotar) eller genererar innehåll, vilket redan påverkar kommuners digitala tjänster.
Från augusti 2026: Full tillämpning av regler för högrisk-AI, inklusive strikta krav på datakvalitet, riskhantering, dokumentation och mänsklig översyn, särskilt relevant för områden som socialtjänst och utbildning.
Från augusti 2027 och framåt: Successiv införande av tekniska standarder, certifieringsprocesser och harmoniserade normer för att säkerställa långsiktig efterlevnad.
För kommuner och andra offentliga verksamheter innebär detta en dubbel utmaning: flera regler, inklusive transparenskrav, är redan i kraft sedan augusti 2025, medan full beredskap för högrisk-AI måste vara på plats senast 2026. Detta ställer höga krav på datakvalitet och styrning, särskilt i en tid då många kommuner snabbt digitaliserar sina tjänster, från skolvalssystem till biståndsbedömningar.
AI och datakvalitet bör därför hanteras som en del av kommunens styr- och ledningssystem, inte som en isolerad juridisk eller teknisk fråga.
AI-förordningen ställer tydliga krav på data som används i dessa system. Data måste vara relevanta, representativa och tillförlitliga (fria från fel i den utsträckning det är tekniskt möjligt), samt fria från systematiska fel (bias) som kan leda till diskriminering eller orättvisa utfall. Dessutom betonas användningen av statistiska metoder för att identifiera, mäta och korrigera sådana brister, vilket är en central del av förordningen (artikel 10.3 och 10.4).
För kommuner innebär detta inte bara juridisk efterlevnad utan också ett behov av robusta och dokumenterade processer som säkerställer att AI-stödda beslut är rättvisa, transparenta och långsiktigt hållbara.
Hur ORBICAP SE stödjer kommuner och myndigheter
ORBICAP SE erbjuder stöd och utbildning som hjälper organisationer att:
Bedöma och dokumentera datakvalitet för AI-system: Säkerställa att underliggande data är korrekt och användbar, t.ex. genom att validera dataset för skolval eller socialtjänst.
Identifiera hög-risk AI-användning (t.ex. bistånd, skolval): Upptäcka och klassificera AI-system där fel kan få allvarliga konsekvenser, med stöd av AI-förordningens riskklassningsmodell.
Använda statistikens logik och verktyg i granskning av AI: Tillämpa metoder som biasdetektering och datakvalitetsanalys för att granska och bidra till förbättrad kvalitet och dokumentaiton av AI-baserade tillämpningar.
Följa upp och utvärdera automatiserade beslut: Skapa system för kontinuerlig övervakning och rapportering, vilket säkerställer långsiktig efterlevnad och förtroende.
Vår metod bygger på statistikens fem kvalitetskomponenter – relevans, tillförlitlighet, aktualitet, jämförbarhet och tillgänglighet – som är grunden för den officiella statistiken i Sverige enligt lag (2001:99). Dessa kombineras med en djupgående förståelse av AI-förordningens krav och dess tillämpning i kommunal verksamhet.
Till skillnad från många andra AI-utbildningar som fokuserar enbart på juridiska eller tekniska aspekter, erbjuder ORBICAP SE ett styrnings- och kvalitetsorienterat helhetsperspektiv som stärker både efterlevnad och verksamhetsnytta.
Vill du veta mer?
ORBICAP SE stödjer kommuner och myndigheter i att integrera AI-förordningens krav i befintlig styrning, uppföljning och kvalitetsarbete.
Skicka intresseförfrågan till info@orbicap.com eller boka ett möte direkt i kalendern.
Denna sida uppdaterades senast februari 2026.